fredag 25 september 2015
Centerpartiet, bostadsfrågor
På Centerpartiets partistämma och under politikområdet ”Bostäder” fick jag igenom ett antal punkter.
Partistämman ställde sig bakom följande förslag:
1. Underlätta för bostadsköp genom att erbjuda möjlighet att reducera kravet på kontantinsats, förutsatt att man i motsvarande mån ökar amorteringsgraden på sitt bolån.
Kommentarer:
Det är viktigt att bredda möjligheten för fler att kunna köpa en bostad. En inkomst som medger högre amortering ska kunna balansera en lägre kontantinsats. Det öppnar upp för framför allt många yngre och man ska inte behöva vara beroende av rika föräldrar för att kunna skaffa en bostad
2. Ge uppdrag i ägardirektiv till statliga företag att inventera sina markinnehav och lokaler, för att öka möjligheterna till fler bostäder.
Kommentar:
Staten äger mycket mark och disponerar många lokaler som med fördel skulle kunna omformas till bostäder. Det finns ingen anledning att ha statlig verksamhet i områden och i byggnader, som med fördel skulle kunna omformas till bostäder.
3. Succesivt införa en friare hyressättning med starkare koppling till bostäders marknadsvärde och anpassat till bostadsmarknadens tillväxt men med ett starkt besittningsskydd för hyresgästen.
Kommentar:
Alla ska ha rätt till en bostad och därför behöver vi bygga fler bostäder i Sverige. Vi behöver ha en friare hyressättning, för det behövs också fler hyresrätter. Samtidigt är det viktigt att skydda hyresgästernas rätt att bo krav i sin bostad. Det finns oseriösa hyresvärdar och då kommer ofta hyresgästen i underläge. Här är det viktigt att säkra balansen.
4. Tydligt framhäva landsbygdens och småorternas fördelar för boende och samtidigt se det ömsesidiga beroende som finns mellan stad och land.
Kommentar:
Det finns många fördelar med att bo på landsbygden och i mindre orter i Sverige. Det är glädjande att Centerpartiet, som landsbygdens företrädare nummer ett, ställde sig bakom mitt förslag om att lyfta fram dessa fördelar.
fredag 31 juli 2015
Trafiksäkerheten på väg 1208 (1204) mellan Svalöv och Torrlösa
Till Trafikverket
Kristianstad
Trafiksäkerheten på väg 1208 (1204) mellan Svalöv och Torrlösa
Det finns sedan ett antal år tillbaka en GC-väg utmed vägen mellan Svalöv och Torrlösa.
Den är en del av vägbanan men avskild genom heldragen linje och kortare reflexstolpar.
Idag är många av stolparna borta eller utbytta av andra slags stolpar och den heldragna linjen är inte heldragen längre, utan är delvis borta. Detta skapar en osäkerhet och inte minst när det gäller trafiksäkerheten för gående och cyklande.
Att det en gång blev ett bestånd av stolpar, beror på att lantbruksmaskiner ibland har behövt gå ut mot högerkanten, för att inte komma över på motsatta körbanan. I takt med att maskinerna har blivit modernare och har maximerade mått i uppfällt läge, är det dock inte samma behov idag.
Det är helt klart att den nuvarande statusen inte håller måttet för en trafiksäker väg, utan det krävs en förbättring. Det kan vara att måla och sätta tätare stolpar. Det kan vara att sätta en kantsten istället för heldragen linje. Det kan vara att anlägga en GC-väg som är helt skild från den övriga trafiken men det finns kanske också andra lösningar. Bl.a. trafiksäkerheten för gående och cyklister, framkomligheten för större fordon, vinterväghållningen är då saker att beakta.
Vi hemställer därför om att Trafikverket snarast ser över trafiksäkerheten på berörd sträcka och vidtar de åtgärder som behövs för att trafiksäkerheten ska anses acceptabel.
Med vänliga hälsningar
Centerpartiet Svalöv
Lennart Pettersson Fredrik Jönsson
ordförande gruppledare
Åtgärder vid Svalövssjön
Till Svalövs kommun
Samhällbyggnadsutskottet
Det är nu snart 15 år sedan Svalövssjön blev anlagd. Under denna tid har vegetationen ökat i omfattning och träd och buskar runt sjön har idag en omfattning, som innebär att två av grunderna för att anlägga sjön inte längre kan anses uppfyllda.
Den ena är miljön för de boende i bostadområdet. Detaljplanen utformades så att i princip alla fastighetsägare skulle få en möjlighet till utsikt över sjön. Så är det inte idag.
Den andra är att förgylla landskapsbilden och inte minst då för förbipasserande på väg 106 mellan Svalöv och Kågeröd. Idag ser man nästan ingenting av sjön från vägen.
Ett ytterligare skäl för att vidta åtgärder vid sjön är den nya skulpturparken. För att öka intresset för densamma och för att framhäva den bättre, är det önskvärt att öppna upp vattenspegeln mer för omgivningen.
Vi ser det därför som ett prioriterat uppdrag att hugga ner och ta bort en betydande del av buskar och träd och eventuellt även en del av den vass som växer vid in- och utlopp och i kanterna av sjön. Samtidigt bör den s k laxtrappan åtgärdas, så att vattenflödet åter blir öppet för fiskar och att hela bredden öppnas upp, för höja upplevelsen för de som vistas i området.
I den mån det finns fördelar med det, kan andra åtgärder som lyfter helheten för sjöområdet vidtas samtidigt.
Med vänliga hälsningar
Centerpartiet Svalöv
Lennart Pettersson Fredrik Jönsson
ordförande gruppledare
fredag 8 maj 2015
Arbetsförmedlingens vara eller icke vara
Långtidsarbetslöshet är ett fördärv. Vi har en oacceptabelt hög arbetslöshet i Sverige, med upp emot 400 000 arbetslösa. Samtidigt får Arbetsförmedlingen ett anslag på ca 73 miljarder kronor, för att medverka till att få fler i arbete. Ingen kan väl påstå att man lyckas särskilt väl.
Utan att kritisera enskilda medarbetare på AF, kan vi konstatera att det behövs en förändring. Centerpartiets förslag om att införa en jobbfixarpeng är bra. Den följer den enskilde arbetslöse, som då kan vända sig till andra arbetsförmedlare. Dessa får i sin tur ersättning, när de kan visa på konkreta resultat i form av studier eller arbete. D v s utan resultat – inga kostnader för staten.
Man kan fråga sig varför det är så svårt för AF att medverka till att fler får jobb. Om man delar anslaget på 73 mdr på 400 000 arbetslösa, blir det ca 185 000 kr/arbetslös. Även om vi tar bort vissa kostnader, torde det finnas minst 150 000 kr att disponera per arbetslös och år. Det är mycket pengar och borde kunna ge ett bättre resultat.
Låt det därför finnas såväl statliga som privata arbetsförmedlare och låt de som är arbetslösa själva avgöra vem som ska hjälpa dem att få jobb. Samtidigt behövs en enhet/myndighet – kanske under AF – som ger auktorisation till förmedlare. Det är ett krav och en nödvändighet. Det ska inte vara några lycksökare som ska sko sig på skattepengar.
Mångfald och konkurrensutsättning ger oftast både bättre resultat och sparar pengar – i detta fall för skattebetalarna. Om fler får jobb är det dessutom fler som mår bra. Där ligger förmodligen den största vinsten.
onsdag 8 april 2015
Ränteavdrag – vara eller icke vara – eller något däremellan
Ränteavdragens vara eller icke vara diskuteras ganska flitigt på sociala medier och Annie Lööf har också öppnat en dörr på glänt för en framtida successiv avtrappning av avdraget.
Det finns många aspekter att beakta när det gäller ränteavdragen. Det första jag tänker på är att om man inte får dra av räntekostnader, är det väl också rimligt att man inte ska behöva betala skatt på ränteintäkter. Vem gynnar då detta? Jo, de som har gott om pengar. Alltså är det ingen bra lösning.
Det finns idag ett trappsteg, nämligen att man får enbart dra av 21 % för räntekostnader som överstiger 100 000 kr. Därunder är det som bekant 30 %. Med tanke på hur räntorna har sjunkit sedan trappsteget infördes, är det många fler som idag kan köpa dyrare bostäder men ändå dra av 30 % av sina räntor. Systemet har med andra ord drivit på priserna rejält och det är självklart inte bra (mer än för säljare som inte ska köpa en ny bostad).
Jag anser att det är rimligt med ränteavdrag, precis som det är rimligt med en skatt på inkomst av kapital. Det har en fördelningspolitisk effekt om systemen är rätt utformade.
När det gäller intäktsräntor, skulle det vara bra med en skattefri del, dels för att stimulera till sparande, dels för att det är rimligt att kunna ha en sparad grundplåt utan att skatta för avkastningen. Ett basbelopp, d v s 45 000 kr är kanske en acceptabel nivå.
Om man då ser till det räntekostnaderna, är det rimligt med det omvända. Det innebär att avdrag får göras från första kronan, medan avdragen avtar ju högre kostnaderna blir, för att helt upphöra vid en viss nivå. Framför allt bör det finnas flera trappsteg än idag. Förslagsvis kan det vara sju steg från 30 % ner till 0, med intervaller på 5 %.
Finns det dessutom möjlighet att koppla räntetrappan till medelpriset på villor och bostadsrätter i Sverige, skulle det bli ännu effektivare när det gäller både fördelningspolitiken och dämpning av bostadspriserna i överhettade områden.
Lennart Pettersson ( C )
lördag 24 januari 2015
Ta terrorismen på allvar!
I takt med att fler terrordåd utförs och rapporter om makabra övergrepp översköljer oss bör en fördjupad debatt få mer utrymme. Insatserna för att stoppa rekryteringen har varit misslyckade och när dessa förbrytare nu delvis återvänder så saknas både struktur och strategi för att klara av det.
Vid hantering av extremism, militant utövande av denna extremism, återvändande och möjlig avradikalisering så framstår det som väsentligt att framhäva både förebyggande och repressiva åtgärder. En motion om att förhindra att svenska medborgare deltar i strider med terrorgrupper, är medlemmar i terrorgrupper och på andra vis deltar eller understöder dessa lades av en centerpartistisk riksdagsledamot 2013. En bidragande orsak var att de repressiva åtgärderna, liksom en heltäckande strategi, saknades för att räcka till både åtal som hindrande. Denna avslogs och det saknas fortfarande väsentlig lagstiftning samt en heltäckande och evidensbaserad strategi. Det är en kollektiv försummelse och motståndet har emellanåt karaktäriserats av att avfärda förslagen som fobiska eller irrelevanta.
Sedan återvändande jihadister har deltagit i terrordåd – där risken för detta har påtalats sedan länge – har frågan aktualiserats med akut framtoning. I detta akuta läge ska frågorna inte hastas igenom trots tidigare passivitet. Ändå är det högst angeläget att snarast möjligt sjösätta en omfattande strategi, där balansen mellan repressiva och förebyggande åtgärder inkluderas och integreras. De förebyggande behövs, då det t.ex. är avgörande att rekrytering av svenska resande stridande upphör att förstärka IS. De behövs också för att stoppa flöde av kapital och för att avradikalisera de som är möjliga att avradikalisera. De repressiva åtgärderna behövs bl.a. för att ge en tydlig signal om var samhället står, att offren inte osynliggörs och för att inte fler ska bli rekryterade. Sverige ska vara en fristad för terroristoffer, inte en fristad för folkmördare och den signalen behöver skickas med all tydlighet. Så har inte gjorts än eftersom vi i nuläget inte kan backa upp den signalen med vare sig åtgärder eller resultat. Exempel på åtgärder kan vara en ändrad lagstiftning om medverkan i krig utomlands, ett ökat internationellt samarbete och mellan olika svenska myndigheter, en ökad gränskontroll, ett nationellt rådgivningscentrum m m.
Det behövs en översyn om hur vissa organisationer och projekt finansieras med statliga medel, men även metoder om hur man kan förutse radikaliserade militanta extremisters övergång till att realisera sin ideologi. En central del är också vilka rättsliga åtgärder som kan vidtas när de återkommer. Alla kommer inte tillbaka i gott syfte, vilket många dåd och avvärjda dåd i Europa visar.
Åtgärderna måste vara uthålliga över tid och innefatta både förändringar och individuella skillnader mellan de som väljer att resa – för det är ett val att resa. Kan förebyggande åtgärder reducera individernas önskan att välja terror istället för ett liv i en demokrati, samt att genom synbar markering från demokratin att valet till mord och fördrivning ger en kännbar påföljd, så är mycket vunnet. Det torde också vara fundamentalt för en demokrati som Sverige att ta det ansvar som delvis negligerats. Ansvaret för civila i tredje land som våra förövare förgriper sig på, ansvaret för att reducera risken mot de egna invånarnas säkerhet när återvändare inte hanteras och ansvaret för att ge en annan berättelse än extremisternas, är centrala punkter i en kommande strategi.
Än så länge har strategin bestått av enskilda komponenter som vi bedömer saknar en helhet. Sverige har kompetens att utveckla de strategier som behövs och som idag efterfrågas med en stor tydlighet. Det är hög tid att ta terroristerna och terrorismhotet i Sverige på allvar och det behöver göras nu.
Edward Nordén ( C ), Tågarp
Lennart Pettersson ( C ), Svalöv
torsdag 1 januari 2015
Svenskar och invandrare - bostad och arbete
Det finns helt klart problem som är kopplade till invandrings- och integrationspolitiken. Problemen beror dock inte på de enskilda invandrarna och inte heller på hur många som kommer hit. Problemen är större än så. Vi saknar bostäder i Sverige. Vi har brist på jobb men också brist på arbetskraft.
Grunden ligger alltså i BUA – bostad, utbildning och arbete. Det gäller alla – oberoende av bakgrund.
Det är sorgligt att vi som ett långvarigt, demokratiskt land inte kan erbjuda bostäder till våra invånare. Att ha tak över huvudet och få ha en egen bostad, är en av de grundläggande rättigheterna. Berörda parter borde sätta sig ner tillsamman och beskriva vad var och en kan bidra med. Det är nödvändigt att det byggs fler nya bostäder i hela Sverige och det är bråttom.
Låt oss också vara överens om att alla yrken behövs i ett samhälle och att vi alla är beroende av varandra. Det finns inga finare eller sämre jobb. Alla behövs om vardagen ska fungera. Låt oss då också ställa några frågor: Hur hade t.ex. skånsk trädgårdsnäring fungerat utan utländska gästarbetare? Varför kommer det bärplockare från Thailand till Sverige? Varför är det omöjligt att få svenskar att ta dessa jobben? Klandra inte de personer med utländsk bakgrund, som kommer hit och arbetar. Beskyll dem inte för att ta jobben ifrån oss, så länge vi själva inte vill ha dem.
Alla kan inte vara läkare eller professorer – även om dessa självklart behövs. Arbeten med händerna är lika viktiga som tankearbeten. För övrigt kommer allt som vi gör från huvudet. Vår intelligentia kan sen fördelas till teoretiska färdigheter, till händerna eller fötterna eller till rösten. Hur många professorer kan göra det Zlatan gör? Hur många läkare kan göra det Malena Ernman gör?
Alla är inte teoretiskt begåvade men är ovärderliga och nödvändiga resurser för att samhället ska fungera. Vi ska ta tillvara alla som har en arbetsförmåga. Däremot har vi tyvärr tagit bort nästan alla enklare jobb i vårt samhälle och det gäller både den privata och den offentliga sektorn. Här finns det stora möjligheter att förändra och förbättra.
De som har lägre utbildning – eller ingen alls - får utifrån sina villkor, börja med någon form av introduktionsjobb eller andra enklare jobb. De som har nedsatt arbetsförmåga, ska självklart bedömas inom ramen för lönebidrag. Arbetsuppgifterna finns och med rätt modell, är jag övertygad om att det blir bättre både för den enskilde och för samhället i stort.
Vi behöver också lyfta antalet utbildningsplatser i alla bristyrken. Vi behöver fler påbyggnads-utbildningar. Vi ska ta tillvara dem som kommer hit med en viss utbildning och se till att de får komplettera den, för att kunna få jobb här.
Det finns allvarliga problem som behöver lösas med konstruktiva förslag, som tar bort undanträngningseffekter och upplevda orättvisor. Dessa utmaningar är inte beroende på flyktingar eller inte, utan det är åtgärder som behöver vidtas under alla omständigheter. Vill vi värna demokratin, ska vi se till att folk har tak över huvudet och ett jobb att gå till. Först då kan vi alla känna en trygghet för framtiden.
tisdag 30 december 2014
Reflektioner över Decemberöverenskommelsen
Det finns ett antal journalister, f d politiker och en del som fortfarande är aktiva som i tämligen hårda ordalag, kritiserar överenskommelsen mellan regeringen och allianspartierna.
Jag känner en djup oro över kritiken som i långa stycken är tämligen onyanserad. Jag har ännu inte lyckats fånga vad kritikerna vill. Två delar har jag möjligen lyckats identifiera.
Det ena är att de tror att Alliansen med självklarhet skulle få egen majoritet vid ett extra val. Hur stor är sannolikheten för det? Nästan noll skulle jag vilja säga. Vad skulle då hända om de kunnat bilda en minoritetsregering därefter? Jo, SD skulle då rösta på den nya oppositionens budget, bara för att ställa till kaos. En politisk stabilitet är av största betydelse för hela det svenska näringslivet och utvecklingen av välfärden. Om det inte går att skapa en majoritetsregering, får man ta det näst bästa alternativet och det är minoritetsregering. Samtidigt behövs det då förutsättningar för att kunna styra landet. Det är dessa man har kommit överens om.
Om vi vänder oss mot Grekland och ser konsekvenserna av att en majoritet i parlamentet i det fallet ska stå bakom en president, så är det inget att eftersträva. Nu blir det extraval där. Räntorna stiger både i Grekland, i Italien och i Spanien. Euro-samarbetet prövas på nytt. Vänstern i Grekland vill omförhandla utlandslånen. Vad tycker berörda EU-länder om detta? Finns det någon som tycker att detta är bra? Förhoppningsvis inte. Jag vill inte ha det så i Sverige och inte heller äventyra vår ekonomi.
Att ha en annan regering än den man själv älskar får man stå ut med i fyra år. Om de driver en politik som folket inte tycker om, blir det skifte 2018. Dessutom kommer inte alla politiska frågor att hanteras i budgeten, även om det finns en viss risk för att fler nu kommer att planteras där. Skulle det bli på fel sätt, får väl partierna sätta sig ner på nytt och prata med varandra.
Vi ska vara glada för att vi har demokratiska partier som kan komma överens, även om man har olika ideologier. Det är inte överallt i världen man har den klokskapen.
Den andra är av outgrundlig anledning, en besvikelse över att SD inte kommer att vara vågmästare på samma sätt som tidigare. För mig är det bara positivt. De får precis den makt de ska ha. De är nämligen i minoritet i oppositionen. För så här ser det ut: Regeringen har tillsammans med Vänsterpartiet 43,6 %. Alliansen har 39,4 %. SD har 12,9 %.
Om det t.ex. hade bildats en mittenregering i majoritet, hade de inte haft något inflytande. Det hade inte varit odemokratiskt, lika lite som överenskommelsen är det. SD är besvikna över att man vred ett vapen ur deras händer och det får de gärna vara för min del.
Kritikerna förutsätter också att SD kommer att växa. Varför gör man det? Jag ser framför mig ett krympande SD, i takt med att vi löser ett antal samhällsproblem, som är bärande för deras del.
Vissa säger att man måste beakta 12,9 % av väljarna. Centerpartiet i Svalövs kommun har 19 % av rösterna. Vi är trots det i opposition och de som styr behöver inte bry sig ett dugg om oss – och det har de inte gjort de senaste 10 åren. Varför tycker inte kritikerna till överenskommelsen att detta är odemokratiskt? Socialdemokraterna har ibland suttit i opposition med 30-40 % av rösterna men man har ändå inte tyckt synd om dem.
Det finns inga skäl att särbehandla Sverigedemokraterna. De får acceptera de demokratiska spelreglerna, precis som vi andra. Demokratin är det finaste vi har och den ska vi vårda och utveckla.
torsdag 4 december 2014
Regeringskris och ansvarstagande
Många undrar
över varför inte Centerpartiet och Folkpartiet vill regera tillsammans med
Socialdemokraterna och Miljöpartiet. Frågan är berättigad, eftersom en
mittenregering borde vara det som är det näst bästa alternativet till en
Alliansregering.
För att då
börja i rätt ände: Det är Sverigedemokraterna och ingen annan som har
huvudansvaret för det som har inträffat. De accepterar inte överenskommelser
som har gällt i riksdagen långt innan SD ens var bildat, enbart för att visa
sin makt.
De säger
också att de ska rösta emot statsbudgeten hos varje regering som inte tycker
som SD i invandrarfrågan. Detta är inte seriöst. Riksdagen är ingen lekstuga. Det
är alltför mycket som står på spel för alltför många människor för att hantera
statsbudgeten på det sättet.
De skyller också
på att ingen vill prata med dem och åberopar sin storlek. Nej, är det så
konstigt? För det första har de en människosyn som övriga partier i riksdagen
inte delar. För det andra är de enbart en minoritet i en opposition. Varför ska
då övriga partier prata med dem för att lösa de politiska problemen?
Socialdemokraterna har som största parti suttit i opposition både i riksdagen,
i landstingen och i kommunerna. De har inte ens som största parti alltid varit
en självklar samtalspartner för de styrande. SD är inte på något sätt
särbehandlat. I min egen kommun Svalöv, är Centerpartiet i opposition, trots
att vi pendlat mellan att vara det näst största och tredje största partiet.
Trots vår storlek, har inte de styrande varit särskilt intresserade av att
prata med oss. Vi kan tycka att det är tråkigt men vi kan inte klandra dem för
det. De har i sin roll rätt att själva avgöra hur de vill lösa de politiska
frågorna och vem de vill samarbeta med.
Med den
människosynen SD har, är de i mina ögon inget demokratiskt parti, även om de är
valda i sann demokratisk ordning. Därför väljer vi i Centerpartiet självklart bort
dem som samarbetspartner.
Utöver
Sverigedemokraterna är det Socialdemokraterna som har huvudansvaret. Att ta på
sig ansvaret för att regera Sverige, utan att ha förvissat sig om att budgeten
går igenom fungerar inte. Det går inte heller att angripa sina politiska
motståndare, genom att först gå tvärs emot deras hjärtefrågor och sedan bjuda
upp till dans.
Till dessa
kan räknas kilometerskatt på transporter, skatt på handelsgödsel, höjd
arbetsgivaravgift för ungdomar och pensionärer, försening av förbifart Stockholm,
nedläggning av Bromma flygplats m m. Det finns ett antal förslag som regeringen
har lagt som missgynnar landsbygden och de som bor och verkar där. Är det då
konstigt att Centerpartiet tackar nej till inviterna? Självklart inte.
Till det kan
läggas att Socialdemokraterna vill riva upp friskoleöverenskommelsen med
Allianspartierna. De tar med Miljöpartiet i pensionsgruppen, utan att fråga
övriga medverkande, d v s Allianspartierna. För att säkra pensionerna krävs en
ekonomisk tillväxt. Detta anser inte Miljöpartiet. Är det då konstigt att
Alliansen reagerar kraftigt på Socialdemokraternas agerande? Nej, självklart
inte.
Socialdemokraterna och Sverigedemokraterna
gjorde gemensam sak förra året i budgetbehandlingen, genom att bryta ut delar i
densamma. Detta strider också mot den praxis som man har varit överens om
mellan riksdagspartierna sedan många år tillbaks.
Ett sådant agerande underlättar inte för
ett samarbete med Centerpartiet och Folkpartiet.
Alliansen
har hanterat budgetfrågan, precis som man ska göra i riksdagen. Man röstar på
sitt eget förslag och lägger ner rösterna när det gäller övriga förslag. Utan
den arbetsordningen, är det nämligen omöjligt att ha en minoritetsregering. Därav
ska ingen skuld läggas på oss.
Nu har vi
cirka 3,5 månader till den 22 mars. Mycket kommer att hända under den tiden men
den största frågan är vad som kommer att hända därefter. Vad gör vi om
sammansättningen i riksdagen är ungefär densamma? Hur får vi en regering som är
beslutsmässig och kan fortsätta att utveckla Sverige i en positiv riktning? Får
blockpolitiken i ett sådant läge vara ett fortsatt hinder för detta? Någon måste
ju styra landet?
Är det
bättre eller sämre för Centerpartiet att vara med och styra eller vara i
opposition? Jag har inga svar på de frågorna idag men kommer att ägna mycket
tid åt att söka svaren – både själv och i samspråk med andra. Då kommer jag att
beakta både vad som är bäst för medborgarna och vad som är bäst för
Centerpartiet – både i det korta och långa perspektivet.
En sak kan
jag redan nu konstatera: Framtiden är som alltid oerhört spännande.
söndag 17 augusti 2014
De värdefulla enkla jobben
Vi har under
många år rationaliserat bort de enklare jobben i Sverige. Vi är det land i EU
som är sämst på antalet enkla jobb. Det kan finnas olika förklaringar till
varför det är så men en är självklart de ekonomiska aspekterna. En annan kan
vara att Socialdemokraterna och Vänsterpartiet inte har tyckt att jobben inte
har varit fina nog, utan man har hellre sett att människorna varit utan arbete.
Det är en märklig uppfattning från partier som kallar sig arbetarpartier.
Det finns
många arbetsuppgifter i Sverige idag som inte blir utförda. Det gäller både i
den privata och i den offentliga sektorn.
Samtidigt finns det många arbetslösa som inget hellre vill, än att
arbeta och kunna försörja sig själva. Det finns också en del av de arbetslösa
som inte har full arbetsförmåga. Tänk möjligheten att kunna erbjuda de enkla
jobben som instegsjobb på arbetsmarknaden, som jobb till dem som inte har full
arbetsförmåga, som övergångsjobb till andra uppdrag m m.
De enkla
jobben är värdefulla ur många aspekter. Eftersom många jobb idag inte blir
utförda, skulle det innebära en högre kvalitet i olika verksamheter. Det skulle
bli en trevligare miljö på många ställen. Det skulle t.ex. skapa mindre risk
för bränder vid järnvägar. Vi skulle återvinna betydligt mer material och
förpackningar. Det skulle skapa mindre stress för andra anställda på
arbetsplatsen om någon kunna ägna sig åt enkla men viktiga servicefunktioner.
Mest av allt
är det dock värdefullt för de människor som får en möjlighet att arbeta.
Självkänsla och självförtroende stiger. Risken för ohälsa minskar, liksom
risken för missbruk och kriminalitet. Privatekonomin blir bättre och därmed ökar
möjligheten att själv kunna bestämma mer. Det kan faktiskt också utveckla
demokratin, genom att konfliktytorna mellan olika grupper minskar och det
gynnar vårt demokratiska samhälle. Det skulle säkerligen bli en
samhällsekonomisk vinst om vi bygger upp robusta, bra modeller för hur det ska
fungera.
Allt detta
positiva avstår vi ifrån medvetet. Det finns dock möjlighet till ändring och
bättring. Om politiken tillsammans med arbetsgivare och fackliga organisationer
sätter sig ner tillsammans och drar upp riktlinjer för hur vi kan använda de
enkla jobben som en hävstång i utvecklingen av Sverige, då blir det också
resultat.
Låt oss
alltså lyfta upp de värdefulla, enkla jobben på den politiska agendan. Då
lyfter vi också många människor som idag inte har en acceptabel vardag och
detta är faktiskt ett av de viktigaste politiska uppdragen vi har.
Lennart
Pettersson ( C ) Mattias
Andersson ( C )
Riksdagskandidat Riksdagskandidat
Svalöv Kävlinge
fredag 2 maj 2014
Dra in tjänstemannadelegationen!
Dra in tjänstemannadelegationen för lokaliseringsbeslut!
Enligt uppgift kommer kirurgen att försvinna från
akutmottagningen på Hässleholms lasarett den 1 september. Helgmottagningen på
vårdcentralen Värnhem i samma stad, försvinner redan denna veckan.
Det är i våra ögon helt orimligt att tjänstemän, ensamma
eller tillsammans med andra, ska ha delegation på att besluta om var och när
sjukvården i Skåne ska bedrivas. Alla lokaliseringsbeslut får politiska
konsekvenser och ska därmed också beslutas av politiker.
Det må gälla sjukvården, indragen kollektivtrafiken eller
flyttning av Region Skånes arbetsplatser. Detta är politiska frågor, där det
finns ideologier som kan ligga till grund för besluten. Dessa ärenden ska
behandlas i gängse ordning, d v s tjänstemän får sina budgetramar och får
därefter komma med förslag på hur dessa ramar ska hållas. Det ska finnas
konsekvensbeskrivningar som visar effekterna för både den interna verksamheten
och för skåningarna. Därefter bedömer politikerna rimligheten i konsekvenserna
och får också ta ansvar för besluten. Region Skåne är en serviceorganisation och
ska alltid ha allmänhetens perspektiv med när man beslutar.
Delegationen till tjänstemännen i Region Skåne är
uppenbarligen för generös och därför bör den politiska ledningen snarast
initiera en översyn av delegationsreglerna. Det är vi som företräder
skåningarna och det är deras pengar som vi använder i Region Skåne. Då är det
också rimligt att vi får vara med och påverka servicen till invånarna.
Lennart
Pettersson ( C ) Lars-Göran
Wiberg ( C )
Regionkandidat Regionkandidat
Svalöv Hässleholm
fredag 11 april 2014
Sänkta arbetsgivaravgifter för unga
Dubbelstöten blir dödsstöten för många unga
Varför vill
man försvåra för unga att få jobb? Det är det den samlade oppositionen i form
av S, SD, MP och V gör i riksdagen. Genom att rösta emot Alliansregeringens
förslag om att sänka arbetsgivaravgifterna ytterligare för de som är under 23
år, sätter man upp nya hinder för unga att kunna försörja sig själva.
Alla vet att
arbetslösheten är för hög bland de yngre och att lägre arbetsgivaravgifter är
ett bra och effektivt sätt för dem att få jobb. Alla vet att det första jobbet
är det viktigaste. Alla vet också att arbete i restaurangbranschen ofta är
första steget in på arbetsmarknaden.
Alla vet att
oppositionens förslag kommer att påverka både anställningsviljan och
anställningsmöjligheten för många företag och i synnerhet för småföretagen. Det
påverkar lönsamheten och kommer att drabba de unga. Lägger man till förslagen
om att höja restaurangmomsen blir det inte bara en dubbelstöt utan samtidigt en
dödsstöt mot många ungdomar som vill ha jobb.
Ändå väljer
Socialdemokraterna, Sverigedemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet att
rösta emot förslaget att sänka arbetsgivaravgifterna och försvårar därmed för
unga att få ett arbete.
Detta är en
tydlig signal till både ungdomar och företagare om vad som kommer att hända om
det skulle bli ett regimskifte till hösten. Det bådar inte gott. Låt oss se
till att det inte blir verklighet!
Lennart
Pettersson ( C )
Riksdagskandidat
SvalövSofia Molin ( C )
Riksdagskandidat
Stockamöllan
tisdag 8 april 2014
Infrastruktur i Skåne
Nationella transportplanen 2014-2025
Ett hållbart Skåne – Jobb i hela Skåne
Nya pågatågsstationer och fortsatt
utbyggnad av E22 kommer markant att öka förutsättningarna för ”Jobb i hela
Skåne”. Målet med en arbetsmarknad i
Skåne kommer allt närmare. Det är en satsning på ett hållbart Skåne, genom den
stora andel av resurser som läggs på tåg- och busstrafiken.
·
Pågatåg
på Söderåsbanan
·
Dubbelspår
mellan Helsingborg och Ängelholm, etapp 1
·
Fortsatt
utredning om dubbelspår inne i Helsingborg
·
Fortsatt
utredning om HH-förbindelsen
·
Fortsatt
utbyggnad av E22
·
Utbyggnad
av Södra Stambanan
Samtliga dessa investeringar är alla
av nationellt intresse, i och med att Söderåsbanan ingår i godsstråket genom Skåne.
Genom investeringarna på
Söderåsbanan, börjar vi äntligen använda befintliga järnvägar fullt ut för både
persontrafik och godstrafik. Pågatågsstationer i Svalöv, Kågeröd och Billesholm
är viktiga, både ur ett lokalt och regionalt perspektiv. Med tanke på att
Hallandsåstunnelns öppnande, är det nödvändigt att Söderåsbanan blir klar snarast
möjligt. En förlängning av persontrafiken mellan Åstorp och Ängelholm är både
önskvärd och trolig. Det fungerar också som ett tredje spår till Västkustbanan.
Även Marieholm kommer att få pågatågsstation, vilket ytterligare stärker
pendlingsmöjligheterna mellan nordvästra och mellersta Skåne.
Den fortsatta processen med
dubbelspår på hela Västkustbanan är högprioriterad för att kunna få full effekt
av totalinvesteringen, vilket är bra både för de åkande och för
samhällsekonomin. Det är förödande med flaskhalsar i form av kortare sträckor
med enkelspår.
När jag satt
i riksdagen, motionerade jag tillsammans med övriga Allianskollegor i
nordvästra Skåne om HH-förbindelsen. Det är skönt att se att arbetet nu börjar
bära frukt. Jag hör dessutom till de som gärna vill se en bro istället för en
tunnel. . En GC-väg på bron visar dessutom på ett modernt miljötänkande. Det
ökar attraktionskraften i Helsingborg-Helsingörsområdet. Det bör också gå i
takt med Fehmarn Bält-förbindelsen.
Den
fortsatta utbyggnaden av E22 är nödvändig för både Skåne och sydöstra Sverige.
Genom standardhöjningen kommer det att bli mycket lättare att pendla till både
bostad och arbete. Det kommer också att underlätta för transittrafiken genom
Skåne.
En effekt
som man inte ska blunda för är att hela denna infrastruktur satsning kommer att
skapa många arbetstillfällen under många år och i många olika yrkeskategorier.
Den lever väl upp till Centerpartiets devis ”jobb i hela landet”.
Lennart Pettersson
ordförande Centerpartiet Skåne
lennart.pettersson@centerpartiet.se,
0733-663403
tisdag 1 april 2014
Trafikverket är oansvarigt!
Nu har det
hänt igen – nerdragna kontaktledningar – och i ett av fallen mellan Malmö och
Lund. Många människor blev sittande på tåget i fyra timmar. Vissa fick början
på sin semester förstörd, andra missade möten med goda vänner och en del kom
inte till sitt arbete i tid. För många blev det en annorlunda helg och i många
fall blev den helt förstörd. Vid andra tillfällen har det varit mitt i
arbetsveckan med försenad ankomst till jobbet, uteblivna uppdrag, föreläsningar
och affärsförhandlingar, där chansen kanske aldrig kommer tillbaka. Detta är
inte OK och det kostar oerhört mycket pengar – för alla.
Det är en
gåta för oss att Trafikverket inte ställer större krav både på sig själva och
på de som trafikerar spåren i form av SJ, Skånetrafiken, Veolia m fl. Det är
nämligen bara Trafikverket självt och operatörerna som har ansvaret.
Vi ser
möjliga lösningar i två elementära åtgärder:
·
En kontinuerlig tillsyn och ett systematiskt
underhåll av ledningar och tåg
·
En välfungerande plan för evakuering vid
oönskade stopp för tågen
Vad vi vet,
är det två händelser som kan orsaka en nerdragen kontaktledning. Den ena är att
det blir ett fel på kontaktledningen som hakar i anslutningen från tåget. Den
andra är att ett fel på lokets strömavtagare hakar i ledningen. Båda dessa
orsaker kan rimligtvis åtgärdas genom systematiskt och kontinuerligt underhåll.
Kan man i slalombackar ha ett mycket strikt regelverk för tillsynen av liftarna
och vajrarna till dessa, borde det vara möjligt på järnvägen.
Att bli
sittande i ett tåg i timmar utan mat och dryck, är ingen höjdare och är
faktiskt dessutom i en del fall t o m hälsofarligt. Detta bryr sig
uppenbarligen inte Trafikverket om. Då hade man haft en lösning. Vi har all
respekt för el och att det kan finnas nedfallna ledningar som är strömförande.
Vi frågar oss dock: Varför kan man inte stänga av strömmen i olika sektioner?
Varför är det inte möjligt att stänga under de 30-60 minuter som det kan ta att
evakuera ett tåg? Här behövs bättre rutiner, där lokföraren, räddningstjänsten
och av Trafikverket upphandlade entreprenörer samarbetar effektivt. Ifall dessa
rutiner finns, frågar vi oss: Varför fungerar den inte? Hur skulle man göra om
det började brinna?
Tågoperatörerna
har också ett ansvar: Var finns planen med ersättningstrafik och
anslutningspunkter utmed spåren? Varför finns det t.ex. inte ordentlig
utrustning på tågen som gör att man snabbt och rationellt kan tömma ett tåg
även mellan stationerna? Dessutom borde man förstärka uppkopplingen med mobilltelefoner,
så att man kan nå anhöriga eller andra berörda när det blir ett oönskat stopp.
Vår
uppmaning till Trafikverket och till tågoperatörerna är att minimera riskerna
för nerdragning av kontaktledningarna och se till att det går att komma av
tågen när de stannar på fel ställen. Vi har inte vare sig råd eller intresse av
de långa förseningarna och stoppen och det är i huvudsak Trafikverkets ansvar
att själva eller genom avtal med berörda parter, se till att det fungerar.
Lennart
Pettersson ( C )
Riksdagskandidat
Svalöv
måndag 23 december 2013
Tandvården och sjukförsäkringen
Tänderna
tillhör kroppen och bör ingå i sjukförsäkringen
Centerpartiet vill att tandvårdsstödets skydd på
sikt utökas, förutsatt att det finns ekonomiskt utrymme för detta. Det är både
rimligt och skäligt men vi vill mer och anser att det är dags att snarast
möjligt ta steget fullt ut och låta tandvården ingå i sjukförsäkringen.
Märkligt nog räknas inte tänderna till kroppen när
vi kommer till sjukvården. Grunden lades förmodligen på den tiden då smederna
drog ut tänderna och kloka gummor tog hand om sjukdomar på övriga kroppen. En
bit in på 2000-talet känns detta synsätt mycket förlegat och det är dags att
lämna det bakom oss.
Idag finns det studier som pekar på ett tydligt
samband mellan hälsa och tandstatus.
Gamla människor som utöver risken på näringsbrist, inte kan njuta av god mat för att de inte kan tugga den, går miste om väldigt mycket av det lilla de har kvar av nöje. Unga människor som har dålig tandhälsa skäms för att visa sina tänder. Så här ska vi väl inte ha det i en välfärdsstat år 2013.
Idag tvingas de med lägre inkomst prioritera bort nödvändiga tandläkarbesök. Tyvärr leder detta ofta till högre kostnader och sämre tänder framöver och i värsta fall till att även unga människor tvingas dra ut tänder.
Gamla människor som utöver risken på näringsbrist, inte kan njuta av god mat för att de inte kan tugga den, går miste om väldigt mycket av det lilla de har kvar av nöje. Unga människor som har dålig tandhälsa skäms för att visa sina tänder. Så här ska vi väl inte ha det i en välfärdsstat år 2013.
Idag tvingas de med lägre inkomst prioritera bort nödvändiga tandläkarbesök. Tyvärr leder detta ofta till högre kostnader och sämre tänder framöver och i värsta fall till att även unga människor tvingas dra ut tänder.
De som argumenterar mot att införliva tandvård i
sjukförsäkringen hävdar ofta att en sådan reform kostar så mycket pengar. Vi
bedömer att det är ekonomiskt försvarbart. Ett annat argument är att de med
allra lägsta inkomster kan få hjälp av socialen. Men då utreds alla tillgångar
man har. En kvinna fick t ex. ifrågasatt att hon ägde en katt, när socialen
skulle gå in med hjälp för tandvård. En person med låg inkomst, som ända har
lyckats spara till en bil, häst eller hund riskerar att behöva välja bort detta
för att få hjälp med tandvården. Då väljer förståeligt nog många tången och att
dra ut sina tänder istället. De som jobbar varje dag vecka ut och vecka in med
låga inkomster måste göra tuffa prioriteringar. Ska barnen få åka på den
efterlängtade semestern eller ska pappa göra en rotfyllning?
Vi tog med Centerpartiet som aktiv aktör ett stort
steg framåt för några år sedan då man fördubblade de statliga bidragen till
tandvården. Många har haft stor glädje av tandvårdschecken och de kraftigt
reducerade kostnaderna för stora ingrepp. I år har vi beslutat om att
tandvårdsskyddet bör öka ytterligare på sikt. Vi ser det dock angeläget att
redan nu diskutera nästa steg, d v s att tandvården ska ingå i
sjukförsäkringen. Det är dags att lämna den historiska uppdelningen bakom oss. Vi
vill att hela kroppen ska behandlas på samma villkor.
Lennart Pettersson, Riksdagskandidat Centerpartiet
Skåne
Petronella Petersson, Riksdagskandidat Centerpartiet Blekinge
Petronella Petersson, Riksdagskandidat Centerpartiet Blekinge
torsdag 7 november 2013
Skåne - en fortsatt egen region
Avbryt arbetet med en sydsvensk storregion
Centerpartiet
i Skåne uppmanar Region Skåne att avbryta arbetet med att skapa en sydsvensk
storregion tillsammans med grannlänen. En regionförstoring är onödig, kostsam
och tar fokus från det viktiga arbetet att utveckla i första hand vården och
kollektivtrafiken.
För en månad
sedan kom beskedet från regeringen att Kronoberg, Jönköping, Östergötland och
ytterligare tre län, från 2015 har möjlighet att bilda egna så kallade
regionkommuner. Vi räknar med att, utöver ovan nämnda sex län, kommer
ytterligare minst tre län kommer att bli regioner under nästa mandatperiod och
då faller hela idén med storregioner i Sverige.
Därmed finns
det inte längre några skäl för att lägga ner tid och skattepengar på att utreda
en sydsvensk regionbildning, där Skåne ingår. Centerpartiet i Skåne var redan 2011
emot idén om en storregion och anser att regeringen med sitt förslag nu
instämmer i den uppfattningen.
Med denna
regionala indelning, är det naturligt att Skåne även i fortsättningen är en
egen region. Eftersom den ändå kommer att vara en av de större med sitt
invånarantal och med en lämplig geografisk yta, finns alla förutsättningar för
Skåne att få en fortsatt positiv utveckling.
Istället för
att lägga ner tid och pengar på att i onödan arbeta för en regional utvidgning
som det inte finns behov av, borde Region Skåne istället fokusera på att stärka
samarbetet inom vård och kollektivtrafik i södra Sverige.
Centerpartiet
Skåne är berett att driva frågan till folkomröstning om inte Region Skåne tar
beslut om att avbryta arbetet med en sydsvensk storregion. Vid behov, är vi också
beredda att ta initiativ till en namninsamling för att få frågan om
folkomröstning prövad.
Lennart
Pettersson
OrdförandeCenterpartiet Skåne
söndag 18 augusti 2013
Bostadsbristen - likt de gamla öststaterna!
Att inte få
lov att flytta hemifrån, att inte få lov att flytta till en lägenhet när
skötseln av villatomten blir för tung, att inte få lov att flytta till ett
trygghetsboende eller äldreboende när huvudet eller kroppen säger ifrån – det
är inte acceptabelt.
Sverige är
onekligen en av världens mest utvecklade demokratier. Bostadsbristen kan dock jämföras
med de gamla öststaterna när det gäller väntetider hos dem, för att få tillgång
till t.ex. TV och bil. Medborgarna där fick vänta i åratal på att köpa. För
många gäller ju detsamma här i Sverige, när det gäller att skaffa en bostad. Så
kan vi självklart inte ha det. Det håller på att bli ett stort problem för
många enskilda människor och därmed också ett stort demokratiskt problem. Det är
det dags för oss politiker att agera.
Det finns
många skäl till att nyproduktionen av bostäder ligger så lågt. Det behöver vi
inte analysera så mycket mer utan istället fokusera på lösningar. För att hitta
dessa är det både rimligt och lämpligt att företrädare för olika intressenter
sätter sig ner tillsammans och klarar ut vad som behöver göras.
Jag tänker
då främst på Sveriges Byggindustrier, Byggmaterialindustrierna, berörda
fackliga organisationer, Fastighetsägarna, Hyresgästföreningen, Villaägarna, företrädare
för bostadsrättsorganisationer, Sveriges kommuner och Landsting samt
riksdagen/regeringen. Därtill kan man också tillfälligt knyta andra
organisationer till sig, som t.ex. studentföreträdare och
pensionärsorganisationer. Det kan finnas fler som det finns skäl att lyssna
extra på.
Uppdraget ska
då vara att ta fram konkreta lösningar för att öka bostadsbyggandet. Uppdraget
är också att alla ska bidra och alla ska vinna – kortsiktigt och/eller
långsiktigt. Det innebär att det kommer att ställas krav på varje organisation
att nagelfara sig själv för att se vad just den kan bidra med.
Vad kan
kommuner i överhettade områden bidra med? I kommuner där det finns tomma
bostäder kan det samtidigt vara bostadsbrist. Hur löser vi det?
Behöver
infrastrukturen byggas ut i form av vägar, järnvägar och bredband för att
fördela bostäderna mer över hela landet? På vilka villkor kan det i så fall
ske?
Går det att
bygga med enklare ytmaterial i en del bostäder för att hålla nere kostnaderna?
Är det
möjligt att se över arbets- och lönestrukturer för att minska kostnaderna?
Kan vi ändra
skattemodellerna, så det blir mer intressant att både bygga och äga
flerbostadshus?
Är det
aktuellt att se över kravet på 15 % kontantinsats?
Finns det
behov av att återigen se över hyreslagstiftningen men med bibehållen trygghet
för hyresgästerna?
På detta har
jag inga svar men ett är säkert: Vi kan inte fortsätta som vi gör idag. Därför
krävs det åtgärder och det arbetet behöver sättas igång nu.
måndag 13 maj 2013
Sanering av gamla soptippar
Till Centerpartiets partistämma
MOTION
Sanering av gamla
soptippar
Det finns
ett stort antal men väl kartlagda gamla soptippar i Sverige. Innehållet i dessa
soptippar är av högst varierande karaktär. I en del finns med all säkerhet
miljöfarligt avfall, medan andra är tämligen harmlösa när det gäller
miljöpåverkan. Det kan samtidigt finnas en del material som är möjligt att
återvinna för andra ändamål. En del säger att det ur miljösynpunkt är bättre
att låta det ligga men detta är inget vi kan var trygga med. Det känns inte bra att vår och tidigare
generationer kan ha gömt material och produkter som i framtiden kan komma att
påverka miljön negativt.
Det finns därför skäl att vi tar vårt ansvar och sanerar våra gamla
soptippar en gång för alla och det skulle med fördel kunna vara ett
arbetsmarknadsprojekt av stora mått. Dels kräver det utbildning av arbetslösa,
som de kan ha nytta av efter saneringens avslutande, dels kräver det kompetenta
arbetsledare. Med tanke på konjunkturen och den höga arbetslösheten är det
lämpligt att genomföra projektet i närtid.
Förslag
Centerpartiet tar initiativ till ett landsomfattande projekt enligt
ovan för att undanröja risker för framtida miljöskador.torsdag 9 maj 2013
Tandvård och sjukförsäkringen
Motion till Centerpartiets partistämma 2013
Tandvården och sjukförsäkringen
Ingen kan
väl påstå annat än att tänderna tillhör kroppen. Likaväl bedömer vi tänderna
annorlunda när det gäller att behandla sjukdomar och skador. Anno 2013 är inte
detta OK. Vi tog med Centerpartiets som en aktiv aktör, ett stort steg för
några år sedan genom en betydligt bättre tandvårdsförsäkring. Detta ska dock
bara ses som ett steg mot samma villkor som i sjukförsäkringen.
Det är dags
nu att ta ställning i frågan om tandvården ska likställas med annan sjukvård
och svaret är givet. Självklart ska det vara lika framöver.
Förslag
Partistämman
beslutar att Centerpartiet ska arbeta aktivt för att tandvården ska ingå i
sjukförsäkringen.
söndag 5 maj 2013
Motion - Rensa Östersjön
MOTION
Rensa Östersjön på miljöfarligt
krigsmaterial
Förslag
Centerpartiet
tar initiativ
dels till
att Sverige påbörjar en process för rensning av svenskt vatten i Östersjön
enligt ovanstående intentioner
dels tar
initiativ till ett gemensamt projekt med alla Östersjöländerna med samma syfte.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)