Pensionärer och jobbskatteavdrag

Nu har jag fått det bekräftat! Det kostar att arbeta! I veckans Riksdag & Departement är rubriken på förstasidan "Jobbavdraget täcker inte utgift" med underrubriken "Den som arbetar har inte mer pengar över än en pensionär med samma inkomst." Rubriken på sid fyra lyder "Pensionärens plånbok fetare än löntagarens" med underrubriken "Nettoinkomsten högre än för löntagare visar Riksdag & Departement"
Det är detta jag har sagt hela tiden. Skatten är inte det viktigaste utan vad som finns över att leva på. Det kostar att arbeta. I exemplet används samma kostnader som jag brukar använda: resekostnader, fackföreningsavgift och avgiften till a-kassan. Det är bara synd att en del pensionärer inte vill erkänna att detta är fakta. Visst, det finns ett antal pensionärer på grund av sjukdomar har högre kostnader men samtidigt finns det ett högkostnadsskydd. Det finns också förtida pensionärer som delvis arbetar och där jag fick exempel på att inte allt är 100-procentigt. Tänk själv att vara tvungen att betala in 450 kr/mån till Alfakassan på en lön på 4 800 kr. Detta kan inte vara riktigt och behöver ändras. Trots det, även om det går att hitta personer både bland de arbetande och bland pensionärerna som hamnar utanför ramarna är det dock otvetydigt så, att om ser lite mer generellt på det, har en arbetande inte mer att leva för på samma inkomst trots jobbskatteavdraget. Många i arbetsför ålder har också barn och då minskar det egna konsumtionsutrymmet ytterligare. Många pensionärer bor dessutom billigare p g a lägre eller inga lån på sina bostäder.
Istället för att skapa konflikter mellan den arbetsföra befolkningen och pensionärerna finns det uppenbarligen ett behov av att vi pratar mer med varandra. Det kan ju t.ex. vara bra att veta att flera andra länder i EU har sedan tidigare en beskattning liknande vår nuvarande.
De som är pensionärer idag har gjort en stor insats för vår välfärd men ska den fortsätta att utvecklas - till allas glädje och nytta - är det nödvändigt att fler arbetar både nu och i framtiden. Det är förutsättningen för att vi ska kunna betala ut pensioner både idag och i morgon. Detta borde vi väl i alla fall kunna vara överens om.
Detsamma när det gäller att förbättra de ekonomiska villkoren för de pensionärer som har det sämst ställt. Inkomster mellan 7-10 000 kr/månad ger inte utrymme till så mycket extra vaganser och det är främst denna gruppen som behöver lyftas. Det kan ske på olika sätt. t.ex. genom höjd pension, höjt grundavdrag, höjt bostadstillägg eller höjt äldreförsörjningsstöd. Vilken väg som är bäst kan vi diskutera vidare om. Det viktigaste är att det verkligen sker förbättringar för de som har det allra mest besvärligt - även om det inte är de som är mest klagar mest.

Burka och nikab - igen!

Öppet samhälle – öppet ansikte!

Först och främst vill jag fortsätta att hävda att vår motion är en motion om det öppna och demokratiska samhället. Det är inte en motion om religion. Vår motion om maskeringsförbud vid demonstrationer är ingen kriminalmotion utan en demokratimotion.

Vi menar att det går en gräns i en demokrati vid att dölja sitt ansikte eller inte. Det finns inget behov av att dölja sitt ansikte i Sverige – ingen är hotad om man bortser från dem som lever under skyddad identitet.

Koppla ihop det med vår motion om maskeringsförbud vid demonstrationer. Vi vill inte att någon ska dölja sitt ansikte på allmän plats, i skolan eller på arbetet. Det hör inte hemma i ett öppet samhälle.

Min värdegrund vilar stadigt på alla människors lika värde och rättigheter. Dessa får endast inskränkas av andra människors lika värde och rättigheter. Jag anser att det är en rättighet att kunna se andra människors ansikte i en demokrati.

Angrepp på religionsfriheten och islam?

Det är många lagar som vi har stiftat genom åren som har tagit makten ifrån den kristna kyrkan och kristendom och då i synnerhet från den konservativa grenen? Abort- och äktenskapslagstiftningen är några exempel. Kvinnliga präster är ett annat.

På vilket sätt skulle en lagstiftning påverka utövandet av islam som religion? En absolut överväldigande del av muslimerna i Sverige är vad jag kallar vardagsmuslimer precis som de flesta av oss är vardagskristna.

Man får inte lov att ha flera fruar i Sverige – är det också ett ingrepp i religionsfriheten?
Svaret är otvetydigt nej!

Om vi tar bort de religiösa förtecknen hur många människor – män eller kvinnor - skulle vilja
dölja sina ansikten i vardagen? Ingen!

Det är en jämställdhetsfråga eftersom det bara är kvinnor som tvingas bära burka och nikab.
Det blir en ökad frihet och en ökad öppenhet med en förändring. Om det nu finns karlar som inte vill släppa ut sina fruar utan burka, då är det hög tid att de tar sig en extra funderare på vad det kan bero på, varför de inte vill tillåta det och vilket samhälle de bor i.

Öppet samhälle - öppet ansikte!

Jag och Staffan Danielsson har skrivit två motioner med rubrikerna "Utred tydliga gränser för att dölja ansiktet med burka eller nikab" och "Maskeringsförbud vid demonstrationer" där vi utvecklar våra tankar kring att det inte ska vara tillåtet att dölja sina ansikten i vårt samhälle.
Vi grundar detta på att i ett öppet samhälle ska vi också kunna se varandras ansikten.
Jag anser att islam kan fortsätta att verka i Sverige även om kvinnorna visar sina ansikten. Jag anser demonstrationsrätten finns kvar ograverad även om deltagarna blir skyldiga att visa vem de är.
För att en demokrati ska fungera behövs det en lagstiftning som sätter gränser. Politik är att sätta gränser. Partipolitik är att sätta gränserna på olika nivåer. Utan gränser blir det anarki. Centerpartiet värnar allas lika värde och rättigheter. Dessa rättigheter kan endast inskränkas av andra människor rättigheter. Ingen enskild person äger det offentliga rummet. Alla lagar begränsar våra möjligheter att agera fritt och det är av hänsyn till andra människor.
Detsamma gäller ett förbud att dölja sina ansikten. Det är en demokratisk rättighet att få se och läsa andra människors ansikten. Ibland kolliderar det allmänna intresset med egenintresset och för mig väger det förstnämnda över i detta fallet.
Det finns även en annat sätt att se på saken. Det finns kvinnor som bär burka eller nikab av fri vilja men det finns också de som känner sig tvingade att göra det. En lagstiftning skulle hjälpa dessa kvinnor till ett friare liv. Jag tror också att det underlättar är det gäller möjligheten att få arbete.
Det finns ett antal skolor i Stockholm som har bett regeringen om hjälp när det gäller burka och nikab. De anser att det behövs ett nationellt beslut medan Jan Björklund och Nyamko Sabuni menar att det är beslut som varje skola kan ta. Jag stödjer skolornas uppfattning. Det är enklare för alla med samma regler och det ansvaret är jag beredd att ta.