Reflektioner över Decemberöverenskommelsen

Det finns ett antal journalister, f d politiker och en del som fortfarande är aktiva som i tämligen hårda ordalag, kritiserar överenskommelsen mellan regeringen och allianspartierna. Jag känner en djup oro över kritiken som i långa stycken är tämligen onyanserad. Jag har ännu inte lyckats fånga vad kritikerna vill. Två delar har jag möjligen lyckats identifiera. Det ena är att de tror att Alliansen med självklarhet skulle få egen majoritet vid ett extra val. Hur stor är sannolikheten för det? Nästan noll skulle jag vilja säga. Vad skulle då hända om de kunnat bilda en minoritetsregering därefter? Jo, SD skulle då rösta på den nya oppositionens budget, bara för att ställa till kaos. En politisk stabilitet är av största betydelse för hela det svenska näringslivet och utvecklingen av välfärden. Om det inte går att skapa en majoritetsregering, får man ta det näst bästa alternativet och det är minoritetsregering. Samtidigt behövs det då förutsättningar för att kunna styra landet. Det är dessa man har kommit överens om. Om vi vänder oss mot Grekland och ser konsekvenserna av att en majoritet i parlamentet i det fallet ska stå bakom en president, så är det inget att eftersträva. Nu blir det extraval där. Räntorna stiger både i Grekland, i Italien och i Spanien. Euro-samarbetet prövas på nytt. Vänstern i Grekland vill omförhandla utlandslånen. Vad tycker berörda EU-länder om detta? Finns det någon som tycker att detta är bra? Förhoppningsvis inte. Jag vill inte ha det så i Sverige och inte heller äventyra vår ekonomi. Att ha en annan regering än den man själv älskar får man stå ut med i fyra år. Om de driver en politik som folket inte tycker om, blir det skifte 2018. Dessutom kommer inte alla politiska frågor att hanteras i budgeten, även om det finns en viss risk för att fler nu kommer att planteras där. Skulle det bli på fel sätt, får väl partierna sätta sig ner på nytt och prata med varandra. Vi ska vara glada för att vi har demokratiska partier som kan komma överens, även om man har olika ideologier. Det är inte överallt i världen man har den klokskapen. Den andra är av outgrundlig anledning, en besvikelse över att SD inte kommer att vara vågmästare på samma sätt som tidigare. För mig är det bara positivt. De får precis den makt de ska ha. De är nämligen i minoritet i oppositionen. För så här ser det ut: Regeringen har tillsammans med Vänsterpartiet 43,6 %. Alliansen har 39,4 %. SD har 12,9 %. Om det t.ex. hade bildats en mittenregering i majoritet, hade de inte haft något inflytande. Det hade inte varit odemokratiskt, lika lite som överenskommelsen är det. SD är besvikna över att man vred ett vapen ur deras händer och det får de gärna vara för min del. Kritikerna förutsätter också att SD kommer att växa. Varför gör man det? Jag ser framför mig ett krympande SD, i takt med att vi löser ett antal samhällsproblem, som är bärande för deras del. Vissa säger att man måste beakta 12,9 % av väljarna. Centerpartiet i Svalövs kommun har 19 % av rösterna. Vi är trots det i opposition och de som styr behöver inte bry sig ett dugg om oss – och det har de inte gjort de senaste 10 åren. Varför tycker inte kritikerna till överenskommelsen att detta är odemokratiskt? Socialdemokraterna har ibland suttit i opposition med 30-40 % av rösterna men man har ändå inte tyckt synd om dem. Det finns inga skäl att särbehandla Sverigedemokraterna. De får acceptera de demokratiska spelreglerna, precis som vi andra. Demokratin är det finaste vi har och den ska vi vårda och utveckla.

Regeringskris och ansvarstagande

Många undrar över varför inte Centerpartiet och Folkpartiet vill regera tillsammans med Socialdemokraterna och Miljöpartiet. Frågan är berättigad, eftersom en mittenregering borde vara det som är det näst bästa alternativet till en Alliansregering.

För att då börja i rätt ände: Det är Sverigedemokraterna och ingen annan som har huvudansvaret för det som har inträffat. De accepterar inte överenskommelser som har gällt i riksdagen långt innan SD ens var bildat, enbart för att visa sin makt.

De säger också att de ska rösta emot statsbudgeten hos varje regering som inte tycker som SD i invandrarfrågan. Detta är inte seriöst. Riksdagen är ingen lekstuga. Det är alltför mycket som står på spel för alltför många människor för att hantera statsbudgeten på det sättet.

De skyller också på att ingen vill prata med dem och åberopar sin storlek. Nej, är det så konstigt? För det första har de en människosyn som övriga partier i riksdagen inte delar. För det andra är de enbart en minoritet i en opposition. Varför ska då övriga partier prata med dem för att lösa de politiska problemen? Socialdemokraterna har som största parti suttit i opposition både i riksdagen, i landstingen och i kommunerna. De har inte ens som största parti alltid varit en självklar samtalspartner för de styrande. SD är inte på något sätt särbehandlat. I min egen kommun Svalöv, är Centerpartiet i opposition, trots att vi pendlat mellan att vara det näst största och tredje största partiet. Trots vår storlek, har inte de styrande varit särskilt intresserade av att prata med oss. Vi kan tycka att det är tråkigt men vi kan inte klandra dem för det. De har i sin roll rätt att själva avgöra hur de vill lösa de politiska frågorna och vem de vill samarbeta med.

Med den människosynen SD har, är de i mina ögon inget demokratiskt parti, även om de är valda i sann demokratisk ordning. Därför väljer vi i Centerpartiet självklart bort dem som samarbetspartner.

Utöver Sverigedemokraterna är det Socialdemokraterna som har huvudansvaret. Att ta på sig ansvaret för att regera Sverige, utan att ha förvissat sig om att budgeten går igenom fungerar inte. Det går inte heller att angripa sina politiska motståndare, genom att först gå tvärs emot deras hjärtefrågor och sedan bjuda upp till dans.

Till dessa kan räknas kilometerskatt på transporter, skatt på handelsgödsel, höjd arbetsgivaravgift för ungdomar och pensionärer, försening av förbifart Stockholm, nedläggning av Bromma flygplats m m. Det finns ett antal förslag som regeringen har lagt som missgynnar landsbygden och de som bor och verkar där. Är det då konstigt att Centerpartiet tackar nej till inviterna? Självklart inte.

Till det kan läggas att Socialdemokraterna vill riva upp friskoleöverenskommelsen med Allianspartierna. De tar med Miljöpartiet i pensionsgruppen, utan att fråga övriga medverkande, d v s Allianspartierna. För att säkra pensionerna krävs en ekonomisk tillväxt. Detta anser inte Miljöpartiet. Är det då konstigt att Alliansen reagerar kraftigt på Socialdemokraternas agerande? Nej, självklart inte.

Socialdemokraterna och Sverigedemokraterna gjorde gemensam sak förra året i budgetbehandlingen, genom att bryta ut delar i densamma. Detta strider också mot den praxis som man har varit överens om mellan riksdagspartierna sedan många år tillbaks.

Ett sådant agerande underlättar inte för ett samarbete med Centerpartiet och Folkpartiet.

Alliansen har hanterat budgetfrågan, precis som man ska göra i riksdagen. Man röstar på sitt eget förslag och lägger ner rösterna när det gäller övriga förslag. Utan den arbetsordningen, är det nämligen omöjligt att ha en minoritetsregering. Därav ska ingen skuld läggas på oss.

Nu har vi cirka 3,5 månader till den 22 mars. Mycket kommer att hända under den tiden men den största frågan är vad som kommer att hända därefter. Vad gör vi om sammansättningen i riksdagen är ungefär densamma? Hur får vi en regering som är beslutsmässig och kan fortsätta att utveckla Sverige i en positiv riktning? Får blockpolitiken i ett sådant läge vara ett fortsatt hinder för detta? Någon måste ju styra landet?

Är det bättre eller sämre för Centerpartiet att vara med och styra eller vara i opposition? Jag har inga svar på de frågorna idag men kommer att ägna mycket tid åt att söka svaren – både själv och i samspråk med andra. Då kommer jag att beakta både vad som är bäst för medborgarna och vad som är bäst för Centerpartiet – både i det korta och långa perspektivet.

En sak kan jag redan nu konstatera: Framtiden är som alltid oerhört spännande.

De värdefulla enkla jobben

Vi har under många år rationaliserat bort de enklare jobben i Sverige. Vi är det land i EU som är sämst på antalet enkla jobb. Det kan finnas olika förklaringar till varför det är så men en är självklart de ekonomiska aspekterna. En annan kan vara att Socialdemokraterna och Vänsterpartiet inte har tyckt att jobben inte har varit fina nog, utan man har hellre sett att människorna varit utan arbete. Det är en märklig uppfattning från partier som kallar sig arbetarpartier.

Det finns många arbetsuppgifter i Sverige idag som inte blir utförda. Det gäller både i den privata och i den offentliga sektorn.  Samtidigt finns det många arbetslösa som inget hellre vill, än att arbeta och kunna försörja sig själva. Det finns också en del av de arbetslösa som inte har full arbetsförmåga. Tänk möjligheten att kunna erbjuda de enkla jobben som instegsjobb på arbetsmarknaden, som jobb till dem som inte har full arbetsförmåga, som övergångsjobb till andra uppdrag m m.

De enkla jobben är värdefulla ur många aspekter. Eftersom många jobb idag inte blir utförda, skulle det innebära en högre kvalitet i olika verksamheter. Det skulle bli en trevligare miljö på många ställen. Det skulle t.ex. skapa mindre risk för bränder vid järnvägar. Vi skulle återvinna betydligt mer material och förpackningar. Det skulle skapa mindre stress för andra anställda på arbetsplatsen om någon kunna ägna sig åt enkla men viktiga servicefunktioner.

Mest av allt är det dock värdefullt för de människor som får en möjlighet att arbeta. Självkänsla och självförtroende stiger. Risken för ohälsa minskar, liksom risken för missbruk och kriminalitet. Privatekonomin blir bättre och därmed ökar möjligheten att själv kunna bestämma mer. Det kan faktiskt också utveckla demokratin, genom att konfliktytorna mellan olika grupper minskar och det gynnar vårt demokratiska samhälle. Det skulle säkerligen bli en samhällsekonomisk vinst om vi bygger upp robusta, bra modeller för hur det ska fungera.

Allt detta positiva avstår vi ifrån medvetet. Det finns dock möjlighet till ändring och bättring. Om politiken tillsammans med arbetsgivare och fackliga organisationer sätter sig ner tillsammans och drar upp riktlinjer för hur vi kan använda de enkla jobben som en hävstång i utvecklingen av Sverige, då blir det också resultat.  

Låt oss alltså lyfta upp de värdefulla, enkla jobben på den politiska agendan. Då lyfter vi också många människor som idag inte har en acceptabel vardag och detta är faktiskt ett av de viktigaste politiska uppdragen vi har.

Lennart Pettersson ( C )                                       Mattias Andersson ( C )

Riksdagskandidat                                                    Riksdagskandidat

Svalöv                                                                          Kävlinge

Dra in tjänstemannadelegationen!

Dra in tjänstemannadelegationen för lokaliseringsbeslut!

Enligt uppgift kommer kirurgen att försvinna från akutmottagningen på Hässleholms lasarett den 1 september. Helgmottagningen på vårdcentralen Värnhem i samma stad, försvinner redan denna veckan.

Det är i våra ögon helt orimligt att tjänstemän, ensamma eller tillsammans med andra, ska ha delegation på att besluta om var och när sjukvården i Skåne ska bedrivas. Alla lokaliseringsbeslut får politiska konsekvenser och ska därmed också beslutas av politiker.

Det må gälla sjukvården, indragen kollektivtrafiken eller flyttning av Region Skånes arbetsplatser. Detta är politiska frågor, där det finns ideologier som kan ligga till grund för besluten. Dessa ärenden ska behandlas i gängse ordning, d v s tjänstemän får sina budgetramar och får därefter komma med förslag på hur dessa ramar ska hållas. Det ska finnas konsekvensbeskrivningar som visar effekterna för både den interna verksamheten och för skåningarna. Därefter bedömer politikerna rimligheten i konsekvenserna och får också ta ansvar för besluten. Region Skåne är en serviceorganisation och ska alltid ha allmänhetens perspektiv med när man beslutar.  

Delegationen till tjänstemännen i Region Skåne är uppenbarligen för generös och därför bör den politiska ledningen snarast initiera en översyn av delegationsreglerna. Det är vi som företräder skåningarna och det är deras pengar som vi använder i Region Skåne. Då är det också rimligt att vi får vara med och påverka servicen till invånarna.

Lennart Pettersson ( C )                                       Lars-Göran Wiberg ( C )

Regionkandidat                                                    Regionkandidat

Svalöv                                                                 Hässleholm

Sänkta arbetsgivaravgifter för unga

Dubbelstöten blir dödsstöten för många unga

Varför vill man försvåra för unga att få jobb? Det är det den samlade oppositionen i form av S, SD, MP och V gör i riksdagen. Genom att rösta emot Alliansregeringens förslag om att sänka arbetsgivaravgifterna ytterligare för de som är under 23 år, sätter man upp nya hinder för unga att kunna försörja sig själva.

Alla vet att arbetslösheten är för hög bland de yngre och att lägre arbetsgivaravgifter är ett bra och effektivt sätt för dem att få jobb. Alla vet att det första jobbet är det viktigaste. Alla vet också att arbete i restaurangbranschen ofta är första steget in på arbetsmarknaden.

Alla vet att oppositionens förslag kommer att påverka både anställningsviljan och anställningsmöjligheten för många företag och i synnerhet för småföretagen. Det påverkar lönsamheten och kommer att drabba de unga. Lägger man till förslagen om att höja restaurangmomsen blir det inte bara en dubbelstöt utan samtidigt en dödsstöt mot många ungdomar som vill ha jobb.

Ändå väljer Socialdemokraterna, Sverigedemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet att rösta emot förslaget att sänka arbetsgivaravgifterna och försvårar därmed för unga att få ett arbete.

Detta är en tydlig signal till både ungdomar och företagare om vad som kommer att hända om det skulle bli ett regimskifte till hösten. Det bådar inte gott. Låt oss se till att det inte blir verklighet!

Lennart Pettersson ( C )                                       

Riksdagskandidat                                                 

Svalöv

Sofia Molin ( C )
Riksdagskandidat
Stockamöllan

Infrastruktur i Skåne

Nationella transportplanen 2014-2025

Ett hållbart Skåne – Jobb i hela Skåne

Nya pågatågsstationer och fortsatt utbyggnad av E22 kommer markant att öka förutsättningarna för ”Jobb i hela Skåne”.  Målet med en arbetsmarknad i Skåne kommer allt närmare. Det är en satsning på ett hållbart Skåne, genom den stora andel av resurser som läggs på tåg- och busstrafiken.

·         Pågatåg på Söderåsbanan

·         Dubbelspår mellan Helsingborg och Ängelholm, etapp 1

·         Fortsatt utredning om dubbelspår inne i Helsingborg

·         Fortsatt utredning om HH-förbindelsen

·         Fortsatt utbyggnad av E22

·         Utbyggnad av Södra Stambanan

Samtliga dessa investeringar är alla av nationellt intresse, i och med att Söderåsbanan ingår i godsstråket genom Skåne.

Genom investeringarna på Söderåsbanan, börjar vi äntligen använda befintliga järnvägar fullt ut för både persontrafik och godstrafik. Pågatågsstationer i Svalöv, Kågeröd och Billesholm är viktiga, både ur ett lokalt och regionalt perspektiv. Med tanke på att Hallandsåstunnelns öppnande, är det nödvändigt att Söderåsbanan blir klar snarast möjligt. En förlängning av persontrafiken mellan Åstorp och Ängelholm är både önskvärd och trolig. Det fungerar också som ett tredje spår till Västkustbanan. Även Marieholm kommer att få pågatågsstation, vilket ytterligare stärker pendlingsmöjligheterna mellan nordvästra och mellersta Skåne.

Den fortsatta processen med dubbelspår på hela Västkustbanan är högprioriterad för att kunna få full effekt av totalinvesteringen, vilket är bra både för de åkande och för samhällsekonomin. Det är förödande med flaskhalsar i form av kortare sträckor med enkelspår. 

När jag satt i riksdagen, motionerade jag tillsammans med övriga Allianskollegor i nordvästra Skåne om HH-förbindelsen. Det är skönt att se att arbetet nu börjar bära frukt. Jag hör dessutom till de som gärna vill se en bro istället för en tunnel. . En GC-väg på bron visar dessutom på ett modernt miljötänkande. Det ökar attraktionskraften i Helsingborg-Helsingörsområdet. Det bör också gå i takt med Fehmarn Bält-förbindelsen.

Den fortsatta utbyggnaden av E22 är nödvändig för både Skåne och sydöstra Sverige. Genom standardhöjningen kommer det att bli mycket lättare att pendla till både bostad och arbete. Det kommer också att underlätta för transittrafiken genom Skåne. 

En effekt som man inte ska blunda för är att hela denna infrastruktur satsning kommer att skapa många arbetstillfällen under många år och i många olika yrkeskategorier. Den lever väl upp till Centerpartiets devis ”jobb i hela landet”.

Lennart Pettersson

ordförande Centerpartiet Skåne             

lennart.pettersson@centerpartiet.se,  0733-663403

Trafikverket är oansvarigt!

Nu har det hänt igen – nerdragna kontaktledningar – och i ett av fallen mellan Malmö och Lund. Många människor blev sittande på tåget i fyra timmar. Vissa fick början på sin semester förstörd, andra missade möten med goda vänner och en del kom inte till sitt arbete i tid. För många blev det en annorlunda helg och i många fall blev den helt förstörd. Vid andra tillfällen har det varit mitt i arbetsveckan med försenad ankomst till jobbet, uteblivna uppdrag, föreläsningar och affärsförhandlingar, där chansen kanske aldrig kommer tillbaka. Detta är inte OK och det kostar oerhört mycket pengar – för alla.

Det är en gåta för oss att Trafikverket inte ställer större krav både på sig själva och på de som trafikerar spåren i form av SJ, Skånetrafiken, Veolia m fl. Det är nämligen bara Trafikverket självt och operatörerna som har ansvaret.

Vi ser möjliga lösningar i två elementära åtgärder:

·         En kontinuerlig tillsyn och ett systematiskt underhåll av ledningar och tåg

·         En välfungerande plan för evakuering vid oönskade stopp för tågen

Vad vi vet, är det två händelser som kan orsaka en nerdragen kontaktledning. Den ena är att det blir ett fel på kontaktledningen som hakar i anslutningen från tåget. Den andra är att ett fel på lokets strömavtagare hakar i ledningen. Båda dessa orsaker kan rimligtvis åtgärdas genom systematiskt och kontinuerligt underhåll. Kan man i slalombackar ha ett mycket strikt regelverk för tillsynen av liftarna och vajrarna till dessa, borde det vara möjligt på järnvägen.

Att bli sittande i ett tåg i timmar utan mat och dryck, är ingen höjdare och är faktiskt dessutom i en del fall t o m hälsofarligt. Detta bryr sig uppenbarligen inte Trafikverket om. Då hade man haft en lösning. Vi har all respekt för el och att det kan finnas nedfallna ledningar som är strömförande. Vi frågar oss dock: Varför kan man inte stänga av strömmen i olika sektioner? Varför är det inte möjligt att stänga under de 30-60 minuter som det kan ta att evakuera ett tåg? Här behövs bättre rutiner, där lokföraren, räddningstjänsten och av Trafikverket upphandlade entreprenörer samarbetar effektivt. Ifall dessa rutiner finns, frågar vi oss: Varför fungerar den inte? Hur skulle man göra om det började brinna?

Tågoperatörerna har också ett ansvar: Var finns planen med ersättningstrafik och anslutningspunkter utmed spåren? Varför finns det t.ex. inte ordentlig utrustning på tågen som gör att man snabbt och rationellt kan tömma ett tåg även mellan stationerna? Dessutom borde man förstärka uppkopplingen med mobilltelefoner, så att man kan nå anhöriga eller andra berörda när det blir ett oönskat stopp.

Vår uppmaning till Trafikverket och till tågoperatörerna är att minimera riskerna för nerdragning av kontaktledningarna och se till att det går att komma av tågen när de stannar på fel ställen. Vi har inte vare sig råd eller intresse av de långa förseningarna och stoppen och det är i huvudsak Trafikverkets ansvar att själva eller genom avtal med berörda parter, se till att det fungerar.

Lennart Pettersson ( C )                                                                                                

Riksdagskandidat

Svalöv