Vattenfall och VD-fall

Det måste kännas tungt att inse att det finns en ägare som faktiskt har synpunkter på verksamheten och dess inriktning. Att dessutom behöva rätta sig efter vad ägaren vill är ännu mer besvärande. Att det ovanpå det är en kvinna som bestämmer måste vara knäckande för självkänslan.
Tänk vad besvärande det måste vara att behöva vara pådrivande och ledande i energiomställningen, att konsolidera företaget och dessutom stärka varumärket.
Det är nämligen dessa krav som ägaren staten har ställt på Vattenfall. I mina ögon är det fullt rimliga krav och krav som jag tror att nästan hela svenska folket ställer sig bakom.

Varför godkände den tidigare (S)-märkta regeringen att Vattenfall köpte gamla kärnkraftverk i Tyskland, verk som idag står stilla och bara slukar pengar från svenska folket för varje dag som går? Tomas Eneroth (S) som så ivrigt tycker att Maud Olofsson ska komma med ägardirektiv, varför fanns det inga ägardirektiv på er tid? Eller var direktiven sådana att det var OK att göra dessa bedrövliga investeringar?

Den tidigare ordföranden Dag Klackenberg tycker uppenbarligen att det också var OK att ändra i Vattenfalls organisation så att hela koncernen fick ett obegränsat skadeståndsansvar vid en kärnkraftsolycka i Tyskland – utan att ha diskuterat med ägaren. Jag har inget emot ett obegränsat ansvar. Det vill jag ha även i Sverige men det får ske under ordnade former.
Det rimliga hade istället varit att sälja verken igen. Att ha två gamla verk som bara kostar pengar och som dessutom kan sänka hela koncernen Vattenfall är ingen lysande affär och en dålig riskbedömning. Det kan inte vara svenska folkets vilja.

En liten randkommentar: Företrädare för Vattenfall säger att Näringsdepartementet har en företrädare i styrelsen som skulle kunna informera. Jag vill bara påpeka att alla styrelseledamöter är Näringsdepartementets företrädare. Alla är nämligen utsedda av regeringen. Det är styrelseordförandens uppgift att rapportera till ägaren.

Sammantaget konstaterar jag att det förmodligen rör sig om en maktkamp där tunga manliga tekniker inte tycker om att vara styrda av en kvinna och att de inte heller tycker om att stå i frontlinjen när det gäller förnyelsebar energi utan fortfarande lever kvar i tron att kärnkraften är allena saliggörande.