söndag 31 januari 2010

Bilar - men inga vägar!

Miljöpartiet har på olika sätt ondgjort sig över Alliansregeringens och Maud Olofsson hantering av SAAB-affären.
Nu har Karin Svensson Smith (MP)har anmält Maud Olofsson till konstitutionsutskottet för att hon/de inte har släppt iväg tillräckligt många pengar av det stora paketet på 28 miljarder.

Alla vet väl att Miljöpartiet inte vill satsa några pengar på vägnätet. Samtidigt säger man sig vilja satsa på bilindustrin i Sverige. Är det någon som får ihop ekvationen? Vad ska vi med bilar till om de inte har någonstans att köra?

lördag 23 januari 2010

Pensionärer och pensioner

Var ärlig om pensionerna!

En del fortsätter att sprida vilseledande information. Förhoppningsvis beror det på okunskap. Jag diskuterar gärna pensioner men det ska ske med ärliga argument.

Det påstås att 258 miljarder togs bort från AP-fonderna för att sanera statens finanser. Den första delen är korrekt men den andra är helt fel. Pengarna överfördes till staten för att finansiera pensionerna till dem som är förtidspensionärer - och ändå räcker det inte till full finansiering. Samtidigt lyftes den utgiftsposten bort från pensionssystemet. Det är alltså inget som har påverkat utvecklingen för övriga pensionärer. Jag vet inte om någon tycker att de som av olika anledningar inte kan arbeta, inte ska få någon pension längre. Ska de ha socialbidrag istället?

Det finns ingen överenskommelse om att ta ytterligare 96 miljarder från AP-fonderna. Han har skrivit detta tidigare och detta är helt fel. Det finns ingen grund för påståendet.

Det figurerar också ett påstående att pensionärerna får 1,6 % mindre köpkraft per år jämfört med de yrkesverksamma. Detta är också helt fel. När man blir pensionär räknas hela pensionsbeloppet upp med 1,6 %, av den anledningen att kostnaderna är högre under de första åren som pensionär än under de sista och därför ska man kunna få mer att leva för under de första åren. Därefter räknas beloppet ner med 1,6 % varje år. Det innebär ju att det blir helt neutralt jämfört med de yrkesverksamma. Det blir ingen urholkning.

Pension är ingen uppskjuten lön. Ingen pensionär har avstått lön för att få den. Det finns inga personliga konton där dessa pengar är samlade. Däremot är tilläggs- och tjänstepensioner en uppskjuten lön eftersom detta är överenskommelser i löneförhandlingarna. Värdeförändringen av dessa medel är dock inte något som vare sig riksdag eller regering är inblandade i.

När det gäller utvecklingen av pensionerna de närmaste åren är det bara att beklaga att den internationella finanskrisen innebär att många pensionärer får sänkt pension. Centerpartiet och alliansen har dämpat minskningen genom att sänka skatterna de senaste två åren men det räcker inte fullt ut för alla. Den enda garanten för att få pension och en ökande sådan är att så många som möjligt arbetar och nu tyder prognoser på att en uppgång kommer snabbare än vad vi tidigare har trott.

Pensionärerna är inte ensamma om att få en lägre inkomst. Det är många arbetare och många företagare som har sett sina inkomster krympa och ibland helt försvinna. Det kan bero på t.ex. arbetslöshet, uteblivna order eller kanske t o m konkurser. Inget politiskt parti vill sänka pensionerna. Vi kan inte heller styra över världsekonomins utveckling.

Till sist: Skatten måste inte vara lika mellan pensionärer och löneinkomster. Det finns många länder med jobbskatteavdrag av olika modeller. Det viktigaste är istället vad man har kvar att leva på. Det innebär att de obligatoriska kostnaderna som a-kassa, fackföreningsavgifter och resekostnader till och från arbetet också ska räknas med. Det som återstår därefter är det intressanta och då blir det faktiskt mindre över på löneinkomsten räknat på jämförbar pension – trots jobbskatteavdraget.

Det finns många pensionärer med låg, ibland mycket låg pension. Det är dessa som Centerpartiet kommer att göra allt för att lyfta – antingen genom högre pensioner eller genom lägre skatter – eller genom både och. Pensionen ska räcka till. Man ska inte som pensionär behöva söka särskilda bidrag för att kunna klara sin försörjning.

måndag 11 januari 2010

GM har bluffat hela tiden

GM har under en lång tid drivit ett dubbelspel som nu innebär att SAAB läggs ner. Alla ”förhandlingar” har bara varit ett spel för galleriet. De vill inte sälja. De vill behålla teknikkunskapen och det som nu finns i de nya modellerna. De har inte modet att låta någon konkurrent fortsätta producera bilar, trots att det rör sig om en mycket lite produktion, mätt med internationella mått.
Det finns därför skäl att rikta all kritik mot GM:s ledning och inte mot regeringen och Maud Olofsson. Jag är glad över att vi inte har gått in med skattepengar i företaget. Hade vi följt både GM:s och oppositionens önskemål hade vi varit av med några miljarder till ingen nytta.

Under tiden har många människor farit illa. Att få besked är oftast bättre än att inte få det, oberoende av i vilken riktning det går. Nu har folk slitits mellan hopp och förtvivlan helt i onödan. Jag är vän av marknadsekonomin men här visar sig ett multinationellt företag mycket tydligt hur man inte ska göra om man ska skapa ett förtroende för det privata näringslivet. Låt oss slippa sådana exempel i framtiden.

torsdag 7 januari 2010

Det mångkulturella samhället - möjligheter och problem

Det finns en osäkerhet i Sverige om och hur vi ska diskutera invandrarfrågor och hur vi ska förhålla oss till det mångkulturella samhället. Vissa säger att vi ska avstå från debatten och att den bara gynnar Sverigedemokraterna. Jag tror tvärtom. Vi måste våga diskutera även dessa svåra politiska frågor. Eftersom SD är ett främlingsfientligt parti ska inte deras påståenden stå oemotsagda. Det är viktigt, eftersom jag är helt övertygad om att huvuddelen av dem som just nu kan känna en viss sympati för SD, står för en demokratisk människosyn som helt avviker från partiets egentliga uppfattning.
En konstruktiv debatt kräver att vi vågar erkänna att det finns problem i ett mångkulturellt samhälle. Konstigt vore det annars. Vad vi än tycker om detta samhälle, torde en sak dock stå klar för de allra flesta: Vi lever i det och kommer att leva i det för all framtid. Stängda gränser måtte väl för evigt vara förpassade till historien.
Vi behöver ta ett helhetsgrepp och samtidigt klara ut en del viktiga symbolfrågor som irriterar och påverkar folks attityder.
Det finns fyra centrala begrepp som vi behöver arbeta med för att lyckas: problem och möjligheter samt rättigheter och skyldigheter.

Här kommer några exempel på frågor som vi behöver diskutera och hitta lösningar på:

Problem och/eller upplevda problem
Alla äter inte fläskkött men vad skiljer det från veganer och vegetarianer som inte vill äta kött?
Skolavslutningar i kyrkan som för de flesta är en självklar tradition.
Annorlunda klädsel kan uppfattas olika. Den enda gräns jag själv sätter är ett öppet ansikte i ett öppet samhälle.
Moskéer och minareter. Är det egentligen ett problem eftersom vi har så många olika slags byggnader i Sverige redan idag?
Synen på kvinnan. Kan det problemet finnas även hos en del svenska karlar?
Attityden mot räddningstjänst och polis. Utanförskap eller etnisk bakgrund?
Vissa påstår att de tar resurser från svenskarna. Visst finns det en kostnad men intäkterna i samhället ökar också.

Möjligheter
Ju fler idéer och impulser ett samhälle kan få, ju mer kommer det att utvecklas.
Invandrare är mer benägna att starta företag än infödda svenskar.
Flickor med utländsk bakgrund är mycket duktiga i skolan.
Flerspråkiga personer är alltid en tillgång i samhället.
Den svenska matkulturen har berikats av impulser utifrån.
Det finns ett antal arbetsuppgifter som framför allt människor med utländsk bakgrund sköter idag som svenskarna ibland inte vill utföra.
Vi kommer att ha behov av fler som arbetar framöver, genom att så många går i pension. Då är väl förberedda invandrare en stor tillgång i samhället.


Rättigheter
När man väl har fått asyl och därmed tillstånd att bo i Sverige, ska man ha samma rättigheter som infödda svenskar.
I Sverige råder religionsfrihet. Det innebär att man har rätt att utöva den religion man vill. Detta går inte att kompromissa om. Däremot får man ibland rent praktiskt anpassa sig till dagens moderna samhälle.
Man ska ha rätt att lära sig svenska språket.
Man ska ha rätt att få värderat sin utbildning och komplettera densamma för att underlätta inträdet på arbetsmarknaden.

Skyldigheter
Man ska helst kunna förstå och tala det svenska språket. Hänsyn ska dock tas till varje människas enskilda förutsättningar, t.ex. att man inte har gått i skolan och fått lära sig att läsa och skriva i sitt hemland.
Respekten för alla människors lika värde och rättigheter.
Politiken står över religionen. Det kan innebära vissa inskränkningar i det religiösa utövandet för alla trosinriktningar men så är det i en demokrati.
Man får ta seden dit man kommer. Om vi åker utomlands respekterar vi självklart reglerna där men det förutsätter att vi känner till dem. Samtidigt har de svenska myndigheterna varit dåliga på att förmedla ”den svenska koden” till dem som kommer hit.

Jag ser fram emot en givande debatt framöver med målet: Ett öppet och demokratiskt samhälle där alla har lika värde och rättigheter.