Det måste kännas tungt att inse att det finns en ägare som faktiskt har synpunkter på verksamheten och dess inriktning. Att dessutom behöva rätta sig efter vad ägaren vill är ännu mer besvärande. Att det ovanpå det är en kvinna som bestämmer måste vara knäckande för självkänslan.
Tänk vad besvärande det måste vara att behöva vara pådrivande och ledande i energiomställningen, att konsolidera företaget och dessutom stärka varumärket.
Det är nämligen dessa krav som ägaren staten har ställt på Vattenfall. I mina ögon är det fullt rimliga krav och krav som jag tror att nästan hela svenska folket ställer sig bakom.
Varför godkände den tidigare (S)-märkta regeringen att Vattenfall köpte gamla kärnkraftverk i Tyskland, verk som idag står stilla och bara slukar pengar från svenska folket för varje dag som går? Tomas Eneroth (S) som så ivrigt tycker att Maud Olofsson ska komma med ägardirektiv, varför fanns det inga ägardirektiv på er tid? Eller var direktiven sådana att det var OK att göra dessa bedrövliga investeringar?
Den tidigare ordföranden Dag Klackenberg tycker uppenbarligen att det också var OK att ändra i Vattenfalls organisation så att hela koncernen fick ett obegränsat skadeståndsansvar vid en kärnkraftsolycka i Tyskland – utan att ha diskuterat med ägaren. Jag har inget emot ett obegränsat ansvar. Det vill jag ha även i Sverige men det får ske under ordnade former.
Det rimliga hade istället varit att sälja verken igen. Att ha två gamla verk som bara kostar pengar och som dessutom kan sänka hela koncernen Vattenfall är ingen lysande affär och en dålig riskbedömning. Det kan inte vara svenska folkets vilja.
En liten randkommentar: Företrädare för Vattenfall säger att Näringsdepartementet har en företrädare i styrelsen som skulle kunna informera. Jag vill bara påpeka att alla styrelseledamöter är Näringsdepartementets företrädare. Alla är nämligen utsedda av regeringen. Det är styrelseordförandens uppgift att rapportera till ägaren.
Sammantaget konstaterar jag att det förmodligen rör sig om en maktkamp där tunga manliga tekniker inte tycker om att vara styrda av en kvinna och att de inte heller tycker om att stå i frontlinjen när det gäller förnyelsebar energi utan fortfarande lever kvar i tron att kärnkraften är allena saliggörande.
tisdag 17 november 2009
torsdag 5 november 2009
Gasledningen i Östersjön
Gasledningen i Östersjön
Regeringen har idag gett tillstånd att bygga gasledningen i Östersjön från Ryssland till Tyskland. Det är ett klokt beslut. Visst, det finns de som fortfarande känner en rysskräck och inte kan tänka sig att samarbeta med ryssarna av det skälet. Det finns andra som menar att det ur miljöskäl inte är lämpligt att lägga ledningen i vattnet. Det finns också de som menar att vi inte ska använda fossilgas över huvud taget.
Jag har all respekt för alla dessa synpunkter men har ändå själv landat i att jag tror att det främjar både utvecklingen i Ryssland samt miljön och demokratin i Europa.
Ju mer affärer vi kan ha mellan Ryssland och EU-länderna, ju mer beroende av varandra blir vi och ingen av parterna har då någon vinning av att skapa konflikter. Jag hör också till dem som hoppas på att Ryssland en dag blir medlem i EU. Det kräver dock en demokratisk resa och den kan faktiskt påbörjas med bl.a. gasledningen som en grund. Med stabila handelspartners och en förbättrad ekonomi ökar förutsättningarna för en ökad demokrati i Ryssland och det skulle välkomnas av alla.
Ledningen främjar miljön genom att gasen kan ersätta koleldade kraftverk i Tyskland. Den kan även medverka till bättre miljö i Sverige om vi kan och vill förhandla oss till några
t-rör på ledningen så att även vi kan köpa gas om det finns behov av det. En del av våra tunga industrier i Mellansverige skulle kunna vara tänkbara kunder.
Idag importerar vi gas från våra grannar i väster. Med ytterligare en ledning kan det skapas en konkurrenssituation som kan vara av stort intresse för oss. Skulle det dessutom gå att koppla ihop näten på ungefär samma sätt som vi idag har gjort och gör med elnäten, skapar vi en flexibilitet med energiförsörjningen som kan ha stor betydelse i framtiden.
Det finns en annan miljövinst som vi kanske kan hämta hem om vi är duktiga på att förhandla med övriga Östersjöländer och främst då med Ryssland. Jag tänker då på allt gammalt krigsmaterial och inte minst på senapsgas o d som finns på Östersjöns botten. Jag utgår ifrån att det går att föra en diskussion om att botten ska rensas från allt sådant, där ledningen ska dras fram. Jag tycker vi är skyldiga kommande generationen att ta upp så mycket vi över huvud taget kan och gärna så fort som möjligt innan det börjar läcka miljöfarliga gaser m m från havsbotten.
Regeringen har idag gett tillstånd att bygga gasledningen i Östersjön från Ryssland till Tyskland. Det är ett klokt beslut. Visst, det finns de som fortfarande känner en rysskräck och inte kan tänka sig att samarbeta med ryssarna av det skälet. Det finns andra som menar att det ur miljöskäl inte är lämpligt att lägga ledningen i vattnet. Det finns också de som menar att vi inte ska använda fossilgas över huvud taget.
Jag har all respekt för alla dessa synpunkter men har ändå själv landat i att jag tror att det främjar både utvecklingen i Ryssland samt miljön och demokratin i Europa.
Ju mer affärer vi kan ha mellan Ryssland och EU-länderna, ju mer beroende av varandra blir vi och ingen av parterna har då någon vinning av att skapa konflikter. Jag hör också till dem som hoppas på att Ryssland en dag blir medlem i EU. Det kräver dock en demokratisk resa och den kan faktiskt påbörjas med bl.a. gasledningen som en grund. Med stabila handelspartners och en förbättrad ekonomi ökar förutsättningarna för en ökad demokrati i Ryssland och det skulle välkomnas av alla.
Ledningen främjar miljön genom att gasen kan ersätta koleldade kraftverk i Tyskland. Den kan även medverka till bättre miljö i Sverige om vi kan och vill förhandla oss till några
t-rör på ledningen så att även vi kan köpa gas om det finns behov av det. En del av våra tunga industrier i Mellansverige skulle kunna vara tänkbara kunder.
Idag importerar vi gas från våra grannar i väster. Med ytterligare en ledning kan det skapas en konkurrenssituation som kan vara av stort intresse för oss. Skulle det dessutom gå att koppla ihop näten på ungefär samma sätt som vi idag har gjort och gör med elnäten, skapar vi en flexibilitet med energiförsörjningen som kan ha stor betydelse i framtiden.
Det finns en annan miljövinst som vi kanske kan hämta hem om vi är duktiga på att förhandla med övriga Östersjöländer och främst då med Ryssland. Jag tänker då på allt gammalt krigsmaterial och inte minst på senapsgas o d som finns på Östersjöns botten. Jag utgår ifrån att det går att föra en diskussion om att botten ska rensas från allt sådant, där ledningen ska dras fram. Jag tycker vi är skyldiga kommande generationen att ta upp så mycket vi över huvud taget kan och gärna så fort som möjligt innan det börjar läcka miljöfarliga gaser m m från havsbotten.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
